torsdag 4 oktober 2012

Någon som bygger broar när jag svämmar över.



Varje gång jag öppnar en ny bok flyter bokstäverna liksom samman och den röda tråden färgas svart då det enda jag kan hitta mellan raderna är saknaden efter dig. Varje titel och varje framsida gör mig påmind om kärlekens baksida, och jag börjar sakta men säkert inse att vissa böcker aldrig kommer få sina lyckliga slut.

Jag fortsätter stapla stenar omkring mig i väntan på att någon ska komma in i mitt liv som älskar mig tillräckligt mycket för att riva ner väggarna. Någon som älskar mig tillräckligt mycket för att våga förstöra mig, och sedan laga mig igen. En konstruktion där varje jävla byggsten ligger på sin rätta plats så att inte tornet blir vingligt och rasar samman. Igen.

Någon som inte pustar, frustar och blåser omkull huset bara för att jag inte vågar mig utanför väggarna på en gång. Någon som ger mig tid men samtidigt tvingar mig ställa fram klockan.

Någon som bygger broar när jag svämmar över.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar