Jag är hemma från Afrika sen en lång tid tillbaks men känner mig lika vilsen som förut. Mina ögon fann mycket att förälska sig i därborta på andra sidan av den glittrande atlanten, men som alltid förr så väljer mina hjärnspöken att avsluta alla tillfälliga romanser på dom mest brutala sätt. Snabbt men inte smärtfritt, aldrig smärtfritt.
På tv säger dom att det var en vacker dag idag, och att veckan, våren och sommaren kommer inehålla en hel del mer av dessa. Och jag kan liksom inte låta bli att gråta över att jag aldrig kan se dom.
Och preics som Håkan så har jag svårt att tro att jag var gjord för dessa dar'.
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
- På återseende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar